Björn som kommer från Wirsbo måste naturligtvis vara först vid mötesplatsen. Här med sin fina Suzuki VL 800. De andra samlades först i Skultuna korset i Ramnäs.
Här kommer gänget. Totalt blev vi 6 st för turen till Nusnäs.
Bergerin hade köpt ett hastighetsmätardrev för nästan 1000:- Det höll till strax före Wirsbo. Hållaren som håller drevet gled ur. Det blir till att göra rent med thinner och limma fast det igen.
Första stopp blev på rastplatsen Viggen strax norr om Hedemora. Här hade även en värdetransport stannat. Det blev naturligtvis lite snack om det yrket. Alla lättade trycket före det hojarna kom igång.
Deltagarna var Gert Rask, Lennart Bergrin, Björn Bellander, Berndt Envall, Bosse ? och han som just köpt sin Yamaha.
Här har vi kommit fram till Nusnäs. Dags för att lägga in medhavd smörgås och det sista kaffet i termosen. Det var en tuff resa då Gert nog har en hastighetsmätare som visar lite olika och dessutom beroende på hur Gert känner sig. Men det är bara att försöka hänga med. Alla har vi ju lite olika körstilar. En del tar tid på sig att acca till fart igen efter en kurva. Andra växlar och har sig och gör det på nolltid. Ca 20 mil var det.
Bosse har alltid sin videokamera med sig. Men vi andra får aldrig se något av vad han fotograferar.
Gert i snackartagen. Här i Nusnäs på rastpltsen bredvid den gamla kyrkbåten som var byggd på 1850-talet.
På andra sidan vägen om kyrkbåten liggen en Dalahäst- tillverkare. Hit är alla välkomna att se hur tillverkning går till.
Den är mannen sitter och sågar till benen på hästen. För tillfället jobbade han med rätt små modeller. Det här är ju naturligtvis endast för turisterna. Den volymmässiga produktionen måste ske på annan ort. Jag frågade hur många man tillverkat och ca 40 milljarder var en bra siffra. Han jämförde med Polens befolkning.
Målarrummet var nog det mest intressanta. Hit kom man efter att ha besökt 3 st som satt och spacklade hästarna. För hand! När man kan spreja. Den är damen hade jobbat med samma mönster i 36 år. Det gick helt automastisk. Hon kunde även prata medan jobbet pågick. Frågade om turisterna var snälla. Mestadels. De som inte är det går ju snart!
Man kunde köpa en häst i butiken inklusive lite text för 10:- extra. Sen fick man gå in för att få sin text påmålad. Den torkade på 5 minuter. Här textas min häst. Texten är ju hemlig förstås.
En bättre bild på texten. Det vanliga stället är framtill på hästen.
Utanför Sollerön, på vår återresa, besökte vi en gammal kvarn.
Den här kvarnen hade dala bönderna ihop. Här maldes säden efter ett noggrant ägarssystem. Kanske man kan undra över att vatten fanns ju bara på våren och skörden bärgas på hösten. Något för den intresserade att lösa. Tyvärr går det ej att läsa den finstilta texten.
Detta är kvarnens konstruktion. Tyvärr går det ej att läsa den finstilta texten.
Lite historia om kvarnen. Hur den kom till osv. Tyvärr går det ej att läsa den finstilta texten.
Deltagarna uppställda utanför kvarnvaktarstugan.
Det viktigaste på en gubbdagisresa är lunchen. Då får det kosta. Vi stannade på Claes Ohlssons parkeringsplats och beställde sommarlunch som var rostbiff och potatissallad. Smakade utmärkt trots att det var en pizzeria.
En dsikussion uppstod hur vi skulle köra för att inte åka samma väg. Bosse menade att hur f-n vi än åker hamnar vi i Ängelsberg. Nu blev det inte så utan resan gick över Borlänge, Ludvika och Kloten. Själv avvek jag i Ludvika och tog 66:an direkt till Fagersta och Virsbo. Man blev ganska trött efter 42 mil.
